Transporter av människor och varor står för en fjärdedel av energianvändningen i Sverige. Vägtrafiken står för den största delen, drygt 90 procent. Det är även så att de personliga transporterna i egen bil står för mer än hälften av energianvändningen vid vägtransporter. De flesta är överens om att vi måste minska utsläppen från landsvägstrafiken, men samtidigt behövs transporter för att vi ska få livsmedel till affärerna, för att eleverna ska komma till skolan och så vidare.

Transporterna har ökat

På hundra år har det totala transporterna utslaget på befolkningen ökat från 1 kilometer per dag och person till 40 kilometer per dag och person. Utsläppen av växthusgaser har ökat mycket snabbare på grund av att transporterna förr skedde företrädesvis med järnväg, segelfartyg och häst och vagn. Nu sker transporterna med bilar, flygplan och snabba båtar. Påverkan på vår miljö sker inte enbart på grund av utsläpp av växthusgaser, utan det finns tyvärr fler saker som påverkar miljön.

Biltrafiken släpper även ut partiklar i luften som är mer eller mindre hälsovådliga. Stora trafikleder skapar barriäreffekter på barns skolvägar. Andra problem är buller från biltrafiken, ökad stress och givetvis trafikolyckor som skadar eller dödar ett antal människor varje år. Det blir en otrevlig paradox att de transporter som vi är så beroende av samtidigt är ett av våra största problem för att vi på sikt ska kunna överleva. Men det finns hopp.

Förändra transportbeteende

Det är uppenbart att vi både måste ändra vårt transportbeteende samtidigt som aktörerna för kommersiella transporter behöver vidta ett flertal åtgärder för att minska sin miljöpåverkan. Om vi först tar en titt på det privata bilåkandet kan vi konstatera att det inte är rimligt att en ensam person i sin bil genererar lika mycket utsläpp per kilometer som en flygpassagerare gör. Hälften av alla biltransporter som görs är under fem kilometer och skulle kunna ske med cykel.

Transporter står för 13 procent av utsläppen av växthusgaser globalt sett. I Sverige är andelen betydligt högre, nämligen 33 procent. Skälet till det är att vi Sverige inte använder lika mycket fossila bränslen för bostadsuppvärmning och elproduktion. Det betyder samtidigt att det är transportsektorn i Sverige som har den största potentialen att minska de totala utsläppen. Det gäller bland annat att välja det transportslag som ger lägst miljöpåverkan och att få fram förnybara bränslen.

Byta bränsle och transportslag

I Sverige står transportsektorn för cirka 80 procent av landets oljekonsumtion. Globalt är siffran 50 procent. Skillnaden beror på att i Sverige används nästan ingen olja för elproduktion. Det betyder att en övergång till förnybara bränslen i transportsektorn skulle minska utsläppen av växthusgaser radikalt. Bensin och diesel dominerar som bränslen i transportsektorn men det kommer fler och fler alternativ som E85, FAME och ED95. Flera av dessa alternativa bränslen innehåller dock oljor vilket påverkar miljön.

Att byta långväga transporter från lastbil till järnväg är ett sätt att minska utsläppen från transporter. Det är tyvärr inte helt enkelt då det ofta är bråttom med att få varorna till rätt plats. Samma sak gäller personliga transporter med bil. Ofta är tidsvinsten så stor att allmänna transporter inte är lämpliga om det överhuvudtaget finns några. Går det att ytterligare effektivisera kollektivtrafiken kan fler välja det alternativet vid exempelvis arbetspendling och inköpsresor.

Är elbilen räddningen?

Elbilen har länge betraktats som det fordonsslag som ska vrida utvecklingen rätt, då det gäller utsläppen från biltrafiken. Det visar sig nu att framställningen av de batterier som ska leverera energi till bilens motorer förorsakar stor miljöpåverkan. I Kina där utvecklingen av elfordon kommit långt räknar man med att behöva bygga upp till 500 kolkraftverk inom en 10-årsperiod, delvis för att förse sina elfordon med energi. Även i Sverige förs en sådan debatt, behöver vi bygga ut kärnkraften?